Skolverket skapar kaos med syriskan
Modersmålet syriska på Skolverkets hemsida presenteras på ett förvirrat och kaotiskt sätt anser språkläraren Jean Azar. Han menar att Skolverket tar med alltför många benämningar som används inkonsekvent.
Alla känner till och är dödströtta på namnkonflikten vid det här laget. Alla vet att åsikterna går isär om vad vår folkgrupp egentligen bör heta och vad vårt språk ska benämnas. Min avsikt är inte att tala om vad som är rätt eller fel utan det som jag vill belysa är istället hur namnkonflikten kan skapa förvirring och semantiskt kaos för utomstående. Ett skolexempel på detta är Skolverkets minst sagt undermåliga hantering av vad vårt språk ska heta. Skolverket är den myndighet som har det yttersta ansvaret för skolor och förskolor i Sverige. De ger riktlinjer och löpande information till huvudmän, skolledare, elever och föräldrar om vad som gäller i skolvärlden. För modersmålsundervisning har Skolverket tillsammans med experter arbetat fram så kallade språkkoder med tillhörande benämningar sammanställda i en lista på sin sajt. För vårt språk finns det fyra olika språkkoder med totalt 20 olika beskrivande benämningar. I en länk på sidan modersmal skolverket kan alla som är intresserade ta del av språkkodlistan på Skolverket. För just syriskan har jag gjort ett utdrag från den listan här nedan:
SYR - Syriska
All - Syriska, Assyriska, Athuraya, Sooreth, Sureth, Suraya, Swedaya
CLD - Syriska, Nyöstarameiska, Keldanska, fallani, Kilani, Soorath, Suras, Sureth
TRU - Syriska, Turoyo, Nyarameiska, Suryoyo, Syryoyo, Surayt, Suriani, Turani
Ja! Ni förstår nu vad jag vill komma fram till! En skolledare lämnas här åt sitt öde för att fatta beslut om vilka benämningar som ska stå i till exempel elevernas betyg eller på schemat. Skolverket är en myndighet som ska vara tydlig och vägledande i sin kommunikation men när det gäller modersmål i syriska skapar de inget annat än frågetecken. Det är rätt märkligt med tanke på att Skolinspektionen som är den kontrollerande skolmyndigheten har mandat att stänga av skolor eller förlägga dem med vite om kommunikationen bedöms som bristfällig.
För att komma fram till listan över alla språkkoder och benämningar som jag hänvisar till måste man gå in på länken Tema Modersmål. .Där finns det en menyrad över ett flertal länkar till olika språk där två av dem är assyriska och syriska. När Skolverkets språkkoder ger sken av att det överordnade begreppet för vårt språk ska heta syriska (syriska kommer ju igen som benämning i samtliga språkkoder) lyfts benämningen assyriska upp som ett eget överordnat begrepp.
Den som vill traska vidare i förvirringarnas landskap på Skolverket kan klicka vidare på länken assyriska. Där finns en länk till Wikipedia som kallar folkgruppen för assyrier/syrianer och språket för syriska vilket är en nyarameisk dialekt. I länken för syriska på samma menyrad kallas språket ömsom syriska och ömsom assyriska/syriska. Resan i förvirringens labyrint toppas med att Skolverket introducerar ännu fler benämningar när de presenterar statistik från 2010 om antalet grundskoleelever som läste modersmål, språk för språk statistik från 2010.
Det är betryggande enligt den statistiken att antalet elever från vår folkgrupp ligger på en tolfte plats i modersmålsligan. Men vad heter språket egentligen? Nu heter språket assyriska/syriska som blir ett överordnat begrepp för en rad dialekter. Längre ner i listan på punkt tre kan man sedan läsa en förklaring med statistisk information enligt följande:
”3. Elever i syriska (1380), assyriska (925) nyöstsyriska/urmiska (125), arameiska/ny västarameiska/syrianska (35), nyvästsyriska (5)”
Nya begrepp och ord för vårt språk och jag börjar svära över kung och fosterland, över gud och apostlar, över fader och moder, syster och broder. Svenskan är melodisk, tyskan är strikt, franskan sensuell, danskan grötig, finskan barsk men syriskan får epiteten rörig, virrig och kaotisk; och det är just på det sättet Skolverket gestaltar vårt språk på sin sajt. De låter suspekta rådgivare diktera nomenklaturen och lägger upp information utan att i förhand granska hur den presenteras.
Skolverket har här så som jag ser det två vägar att gå. De kan antingen gå den enkla vägen genom att bara använda de internationella benämningarna för språket vilka är Aramaic och Syriac (arameiska och syriska på svenska) och stryka bort alla andra benämningarna för att skapa ordning och reda. En sådan väg skulle vara varmt välkommet av skolledare som tvingas hantera alla benämningar i betygssättningen av elever. Den andra vägen är att konsekvent ta hänsyn till alla benämningar för att undvika att någon grupp blir exkluderad.
Jag tänker närmast på benämningen syrianska som är väl inarbetad i det svenska språket men som saknas som benämning i listan över modersmål i Sverige. Benämningen syrianska bör hamna under språkkoden TRU om jag har tolkat systematiken rätt och där bör den ha en självklar ställning. Anledningen är att benämningen syrianska är den vanligaste benämningen i det svenska språket för språkkoden TRU. Det visar en frekvensanalys från språkdatabanken i Göteborg som baserar sig på 145 olika korpusar som består av sammanlagt 1 783 883 974 tokens (ordformer). En sammanställning av statistiken förklarar varför den bör ha en särpräglad plats i beskrivningen av språkkoden Syriska.
Syrianska - 811
Syriska - 10630
Turoyo -4
Nyarameiska - 21
Suryoyo - 29
Syryoyo - 0
Surayt - 5
Suriani - 0
Turani - 6
Benämningen syrianska ligger i topp efter benämningen syriska enligt tabellen och ligger mångfalt högre i frekvens i det svenska språket än de övriga benämningarna. Med den analysen för handen är det svårt att motivera att benämningen syrianska inte finns med.
Ett av syftet med modersmålsundervisningen i Sverige är att eleverna ska kunna ges möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och bli tvåspråkig. Men frågan är vilken identitet Skolverket förespråkar när myndigheten så inkonsekvent och oreflekterat hanterar alla dessa benämningar på det här sättet? Det enda de uppnår enligt min mening är identitetskris och en avsmak för att skicka barnen till modersmålsundervisningen.
Alla känner till och är dödströtta på namnkonflikten vid det här laget. Alla vet att åsikterna går isär om vad vår folkgrupp egentligen bör heta och vad vårt språk ska benämnas. Min avsikt är inte att tala om vad som är rätt eller fel utan det som jag vill belysa är istället hur namnkonflikten kan skapa förvirring och semantiskt kaos för utomstående. Ett skolexempel på detta är Skolverkets minst sagt undermåliga hantering av vad vårt språk ska heta. Skolverket är den myndighet som har det yttersta ansvaret för skolor och förskolor i Sverige. De ger riktlinjer och löpande information till huvudmän, skolledare, elever och föräldrar om vad som gäller i skolvärlden. För modersmålsundervisning har Skolverket tillsammans med experter arbetat fram så kallade språkkoder med tillhörande benämningar sammanställda i en lista på sin sajt. För vårt språk finns det fyra olika språkkoder med totalt 20 olika beskrivande benämningar. I en länk på sidan modersmal skolverket kan alla som är intresserade ta del av språkkodlistan på Skolverket. För just syriskan har jag gjort ett utdrag från den listan här nedan:
SYR - Syriska
All - Syriska, Assyriska, Athuraya, Sooreth, Sureth, Suraya, Swedaya
CLD - Syriska, Nyöstarameiska, Keldanska, fallani, Kilani, Soorath, Suras, Sureth
TRU - Syriska, Turoyo, Nyarameiska, Suryoyo, Syryoyo, Surayt, Suriani, Turani
Ja! Ni förstår nu vad jag vill komma fram till! En skolledare lämnas här åt sitt öde för att fatta beslut om vilka benämningar som ska stå i till exempel elevernas betyg eller på schemat. Skolverket är en myndighet som ska vara tydlig och vägledande i sin kommunikation men när det gäller modersmål i syriska skapar de inget annat än frågetecken. Det är rätt märkligt med tanke på att Skolinspektionen som är den kontrollerande skolmyndigheten har mandat att stänga av skolor eller förlägga dem med vite om kommunikationen bedöms som bristfällig.
För att komma fram till listan över alla språkkoder och benämningar som jag hänvisar till måste man gå in på länken Tema Modersmål. .Där finns det en menyrad över ett flertal länkar till olika språk där två av dem är assyriska och syriska. När Skolverkets språkkoder ger sken av att det överordnade begreppet för vårt språk ska heta syriska (syriska kommer ju igen som benämning i samtliga språkkoder) lyfts benämningen assyriska upp som ett eget överordnat begrepp.
Den som vill traska vidare i förvirringarnas landskap på Skolverket kan klicka vidare på länken assyriska. Där finns en länk till Wikipedia som kallar folkgruppen för assyrier/syrianer och språket för syriska vilket är en nyarameisk dialekt. I länken för syriska på samma menyrad kallas språket ömsom syriska och ömsom assyriska/syriska. Resan i förvirringens labyrint toppas med att Skolverket introducerar ännu fler benämningar när de presenterar statistik från 2010 om antalet grundskoleelever som läste modersmål, språk för språk statistik från 2010.
Det är betryggande enligt den statistiken att antalet elever från vår folkgrupp ligger på en tolfte plats i modersmålsligan. Men vad heter språket egentligen? Nu heter språket assyriska/syriska som blir ett överordnat begrepp för en rad dialekter. Längre ner i listan på punkt tre kan man sedan läsa en förklaring med statistisk information enligt följande:
”3. Elever i syriska (1380), assyriska (925) nyöstsyriska/urmiska (125), arameiska/ny västarameiska/syrianska (35), nyvästsyriska (5)”
Nya begrepp och ord för vårt språk och jag börjar svära över kung och fosterland, över gud och apostlar, över fader och moder, syster och broder. Svenskan är melodisk, tyskan är strikt, franskan sensuell, danskan grötig, finskan barsk men syriskan får epiteten rörig, virrig och kaotisk; och det är just på det sättet Skolverket gestaltar vårt språk på sin sajt. De låter suspekta rådgivare diktera nomenklaturen och lägger upp information utan att i förhand granska hur den presenteras.
Skolverket har här så som jag ser det två vägar att gå. De kan antingen gå den enkla vägen genom att bara använda de internationella benämningarna för språket vilka är Aramaic och Syriac (arameiska och syriska på svenska) och stryka bort alla andra benämningarna för att skapa ordning och reda. En sådan väg skulle vara varmt välkommet av skolledare som tvingas hantera alla benämningar i betygssättningen av elever. Den andra vägen är att konsekvent ta hänsyn till alla benämningar för att undvika att någon grupp blir exkluderad.
Jag tänker närmast på benämningen syrianska som är väl inarbetad i det svenska språket men som saknas som benämning i listan över modersmål i Sverige. Benämningen syrianska bör hamna under språkkoden TRU om jag har tolkat systematiken rätt och där bör den ha en självklar ställning. Anledningen är att benämningen syrianska är den vanligaste benämningen i det svenska språket för språkkoden TRU. Det visar en frekvensanalys från språkdatabanken i Göteborg som baserar sig på 145 olika korpusar som består av sammanlagt 1 783 883 974 tokens (ordformer). En sammanställning av statistiken förklarar varför den bör ha en särpräglad plats i beskrivningen av språkkoden Syriska.
Syrianska - 811
Syriska - 10630
Turoyo -4
Nyarameiska - 21
Suryoyo - 29
Syryoyo - 0
Surayt - 5
Suriani - 0
Turani - 6
Benämningen syrianska ligger i topp efter benämningen syriska enligt tabellen och ligger mångfalt högre i frekvens i det svenska språket än de övriga benämningarna. Med den analysen för handen är det svårt att motivera att benämningen syrianska inte finns med.
Ett av syftet med modersmålsundervisningen i Sverige är att eleverna ska kunna ges möjlighet att utveckla sin kulturella identitet och bli tvåspråkig. Men frågan är vilken identitet Skolverket förespråkar när myndigheten så inkonsekvent och oreflekterat hanterar alla dessa benämningar på det här sättet? Det enda de uppnår enligt min mening är identitetskris och en avsmak för att skicka barnen till modersmålsundervisningen.